The "history"

 

Betydelsen av namnet är viktig. Du uttalar det som G+Ett (siffran ett) och Free, som alla vet att det betyder FRI!

2012 drog jag igång företaget som ett halvvägshus i Dalarna.

Jag hade 4 platser, för människor med beroendeproblematik.

Målsättningen var att få individen att förstå sitt värde utan droger. Till min hjälp hade jag alla mina djur, 11 hästar och 10 hundar.

"Klienterna" bodde i ett eget hus på vår gård och känslan blev väldigt familjär. Vi var tillsammans hela dagarna, gjorde mat tillsammans och tränade flera dagar i veckan.

G1Free blev populärt och vi fick utöka med ytterligare en plats. Både min man och mina barn hjälpte till på olika sätt och livet var fint och i balans, vilket sannerligen inte är vanligt för mig.

 

Plötsligt dog min man, bästa vän, låtsaspappa till mina barn och kär kollega. Han dog inne på mitt kontor den 10/12 2016.

Jag blev halv, vårt liv var så sammanvävt och vi gjorde allt tillsammans.

Sorgen var övermäktig och jag hade inte klarat denna tid utan mina barn och deras respektive.

Min sjukdom kulminerade och plötsligt blev så fysiskt sjuk att jag fick läggas in. Intrakraniell hypotension och sagging brain. Jag var dödssjuk.

Min mans biologiska barn visade upp en sida jag inte kände igen och arvstvisten var ett faktum. Vi hade en gård på 44 hektar, 3 boningshus, klienter, 11 hästar och 11 hundar.

Åren som följde var fulla med ilska, förakt och girighet och som den "godtrogna" person jag är, som hellre förlåter än "krigar", blev detta för mycket för mig.

 

Namnet G1Free syftar jag på en mental frihet, dvs att du är fri att älska dig själv och dina utvalda människor, utan vare sig rädsla för vem du är eller vad du har gjort.

Jag har hållit G1Free "levande" genom alla dessa år och det har både kostat mig pengar och energi men drömmen att göra något med företaget, som en hyllning till min bortgångne man och till mig själv,  var så stark att jag bara gjorde det.

 

G1Free idag, blir något annat än då.

Jag har lite olika planer, men framför allt så börjar jag med att göra ett bokslut av alla dessa år genom att skriva om precis allt.

Förhoppningsvis kan det jag skriver hjälpa någon, att ta sig vidare, eller ta sig ur, eller helt enkelt bara sluta att känna sig ensam.

Detta får bli mitt sätt att "bli fri" vissa mentala bördor som har kantat mitt liv, och osagda, som hemligheter blir de förgörande men som sagda/skrivna så blir de förlösande